unknow artist  Related Paintings of Anonymous :. | Saint Anthony, tormented by Demons. | Portrait of Johann Casimir von Pfalz Simmern | Marine painting | Portrait of Petrus Albertus van der Parra | Gerard Reynst (gest. 1615). Gouverneur-generaal |
Related Artists:
DERUET, Claude
French Baroque Era Painter, 1588-1660 was a famous French Baroque painter of the 17th century, from the city of Nancy. Deruet was an apprentice to Jacques Bellange, the official court painter to Charles III, Duke of Lorraine. He was in Rome between ca. 1612 and 1619, where - according to Andre Felibien - he studied with the painter and etcher Antonio Tempesta. During his stay in Rome, he painted the Japanese samurai Hasekura Tsunenaga on a visit to Europe in 1615. Deruet was made a noble by the Duke of Lorraine in 1621, and was then made a Knight of the Order of St Michel in 1645 by Louis XIII, who had in 1641 absorbed most of Lorraine into France. He had a luxurious residence in Nancy, named La Romaine, where Louis XIII and his Queen stayed in 1633. Claude Lorrain was an apprentice to Claude Deruet in 1623 for one year.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Govaert Flinck
1615-1660 Dutch Govaert Flinck Locations Born at Cleves, he was apprenticed by his father to a silk mercer, but having secretly acquired a passion for drawing, was sent to Leeuwarden, where he boarded in the house of Lambert Jacobszon, a Mennonite, better known as an itinerant preacher than as a painter. Here Flinck was joined by Jacob Backer, and the companionship of a youth determined like himself to be an artist only confirmed his passion for painting. Amongst the neighbours of Jacobszon at Leeuwarden were the sons and relations of Rombertus van Uylenburgh, whose daughter Saske married Rembrandt in 1634. Other members of the same family lived at Amsterdam, cultivating the arts either professionally or as amateurs. The pupils of Lambert probably gained some knowledge of Rembrandt by intercourse with the Ulenburgs. Certainly Joachim von Sandrart, who visited Holland in 1637, found Flinck acknowledged as one of Rembrandt best pupils, and living habitually in the house of the dealer Hendrik Uylenburg at Amsterdam. For many years Flinck laboured on the lines of Rembrandt, following that master style in all the works which he executed between 1636 and 1648. With aspirations as a history painter, however, he looked to the swelling forms and grand action of Peter Paul Rubens, which led to many commissions for official and diplomatic painting. Flinck relations with Cleves became in time very important. He was introduced to the court of the Great Elector, Friedrich Wilhelm I of Brandenburg, who married in 1646 Louisa of Orange. He obtained the patronage of John Maurice of Nassau, who was made stadtholder of Cleves in 1649. In 1652 a citizen of Amsterdam, Flinck married in 1656 an heiress, daughter of Ver Hoeven, a director of the Dutch East India Company. He was already well-known even then in the patrician circles over which the burgomasters De Graef and the Echevin Six presided; he was on terms of intimacy with the poet Vondel and the treasurer Uitenbogaard. In his house, adorned with antique casts, costumes, and a noble collection of prints, he often received the stadtholder John Maurice, whose portrait is still preserved in the work of the learned Barleius.