Italian Early Renaissance Painter, 1267-1337 Italian painter and designer. In his own time and place he had an unrivalled reputation as the best painter and as an innovator, superior to all his predecessors, and he became the first post-Classical artist whose fame extended beyond his lifetime and native city. This was partly the consequence of the rich literary culture of two of the cities where he worked, Padua and Florence. Writing on art in Florence was pioneered by gifted authors and, although not quite art criticism, it involved the comparison of local artists in terms of quality. The most famous single appreciation is found in Dante's verses (Purgatory x) of 1315 or earlier. Exemplifying the transience of fame, first with poets and manuscript illuminators, Dante then remarked that the fame of Cimabue, who had supposed himself to be the leader in painting, had now been displaced by Giotto. Ironically, this text was one factor that forestalled the similar eclipse of Giotto's fame, which was clearly implied by the poet.   Related Paintings of GIOTTO di Bondone :. | Decorative band with figure | No. 13 God Sends Gabriel to the Virgin | Last Judgment | Detail of Birth of Christ | The Lamentation of Christ (mk08) |
Related Artists:
Alexandre Gabriel Decamps
French Romantic Painter, 1803-1860. Studied under Abel de Pujol. Specializes in Orientalism. Studied under Abel de Pujol. Specializes in Orientalism. French genre and historical painter, engraver, and lithographer. First known for his caricatures and illustrations, he turned to painting in thick impasto and strong color. One of his richest sources was the Middle East, which he depicted in vivid detail.
Gaudenzio Ferrari
1741-1546 Italian Gaudenzio Ferrari Location Italian painter and sculptor. He probably received his training at Varallo at the beginning of the 1490s, a lively period in the town artistic life, when extensive works were being carried out at the sacromonte. His master was Gian Stefano Scotto ( fl 1508), none of whose works has as yet been identified but who, judging from the early work of his pupil, may have been influenced by Lombard artists. Gaudenzio early works, such as a painting on panel of the Crucifixion (Varallo, Mus. Civ. Pietro Calderini), were influenced by the poetic art of Bramantino and by the northern Italian classicizing style of the Milanese painter Bernardo Zenale. His early, but self-assured, Angel of the Annunciation (c. 1500; Vercelli, Mus. Civ. Borgogna), painted for the Convento delle Grazie, Vercelli, suggests that these sources were soon enriched by his response to the tender Renaissance style of Pietro Perugino (active at the Certosa di Pavia, 1496-9). Gaudenzio is also recorded at Vercelli in the first known documentary reference to him, the contract for a polyptych commissioned by the Confraternit? di Sant Anna in 1508, with Eusebio Ferrari acting as guarantor. There remain four paintings of scenes from the Life of St Anne and God the Father (Turin, Gal. Sabauda) and two of the Annunciation (London, N.G.). In these works Gaudenzio style is more controlled, possibly as a result of a journey to central Italy in c. 1505.
carl gustav pilo
Carl Gustaf Pilo, konstnär, målare, född 1711 i Nyköping, död 2 mars 1793 i Stockholm Han studerade vid Konstakademien och för Arenius samt vidare i Tyskland. År 1740 till 1772 bosatt i Danmark, där han utnämndes till hovmålare, professor och direktör för akademien. I Danmark utförde han ett antal porträtt bl.a. av Fredrik V och Juliana Maria samt de kungliga barnen. Efter Gustav III:s statskupp år 1772 blev man i Danmark avogt inställd mot svenskar och Pilo blev helt enkelt tvungen att fly till Sverige. Han bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping. Gustav III sökte upp honom med uppdraget, att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju faktiskt inte varit med vid kröningen och han hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning till Ehrenstrahls på Drottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. Pilo antog till slut uppdraget och 1782 till 1793 arbetade han med tavlan , utan att bli helt färdig, vilket man ser om man studerar den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Dessutom experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar. Tavlan Gustav III:s kröning hänger på Nationalmuseum och är Pilos kanske yppersta arbete och en pärla i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten är briljant utförda. Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas detta gäller framförallt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av P. som motiv vid frimärksutgivning. Bl a utgavs till Pilos 250-årsdag en detalj ur kröningstavlan. Även två av Pilos bröder var också konstnärer, dock med mindre framgång, Jöns Pilo (1707-?) och Olof Pilo (1718-1795).